Network Menu

Månadens avdelning: SWEA Irland

Till innehållsförteckning för Månadens avdelning >>>


Välkommen till Irland!

Sammanställt av Ninni Svantesson-Frisk

Välkomna till Irland
— den gröna ön —
dess ”unga” huvudstad Dublin och det unga SWEA Irland


Om Irland

Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat

Den irländska ön har varit befolkad i mer än 9 000 år, och dess historia är fylld av invasioner och konflikter. För att vara ett så litet land, så har Irland mer historia än det orkar bära, lär någon ha sagt. Kelterna kom till Irland på 500-talet f Kr, och det keltiska ursprunget och den keltiska kulturen har fortfarande en viktig plats i dagens Irland.

Irland kristnades tidigt – redan under 400-talet e Kr – och detta ska ha skett helt utan blodspillan. Det kristna korset kombinerades med den runda solen (enligt en förklaring), och blev det så berömda keltiska korset. St Patrick, som påbörjade kristnandet och senare blev Irlands skyddshelgon, använde en treklöver (shamrock) när han förklarade den kristna treenigheten. Shamrock är sedan dess en symbol för Irland, och St Patrick har fått sin egen dag den 17 mars, som är Irlands nationaldag. Denna dag är något alldeles speciellt och firas ordentligt över hela ön – inte minst på alla tusentals pubar, där Irlands egna världsberömda öl Guinness flödar mer än vanligt denna dag.

Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat

Under 800-talet kom vikingarna – framförallt norska och danska sådana – men lyckades aldrig att ta landet i besittning. Många av den keltiska kristendomens kloster plundrades, men vikingarna integrerades även med den lokala befolkningen och anlade många muromgärdade städer – däribland Dublin. Många av de berömda rundtornen som ännu finns kvar på ön, mer eller mindre bevarade, var utkikstorn efter vikingar.

När anglonormanderna kom 1169 var de faktiskt inbjudna av kungen av Leinster. Det blev dock inte riktigt som han tänkt sig, utan de tog makten över de största städerna, och Henrik II av England utropade sig till länsherre av Irland.

Runt Irland (SWEA Irland); Foto: PrivatDetta var början på ett mycket långt, komplicerat och spänt förhållande till den engelska överheten – även i allra högsta grad märkbart i dagens moderna Irland.

Det övergripande målet för irländarna har hela tiden varit självstyre och motståndet växte sig allt starkare mot slutet av 1700-talet och under 1800-talet, inte minst efter engelsmännens passivitet vid den stora hungersnöden då potatisskörden slog fel tre år i rad mellan 1845 och 1848, och då en miljon irländare dog av svält och mer än en miljon utvandrade till Nordamerika. Invånarantalet på Irland lär fortfarande inte vara uppe i samma antal som före svälten och det lär finnas fler irländare i USA än i Irland.

Det misslyckade påskupproret 1916, då 14 av de 16 ledarna ställdes inför krigsrätt och avrättades, ledde till ett massivt stöd för republikanerna som kämpade för Irlands självständighet, och så småningom även till uppdelningen av ön i två delar år 1921 – Nordirland, som förblev brittiskt, samt den självständiga irländska fristaten i söder. Inte förrän 1949 bildas republiken Irland som då lämnade det brittiska samväldet.

Det moderna Irland har under de senare åren haft en otrolig ekonomiskt utveckling. Efter att ha varit ett av Europas fattigaste länder har dagens Irland en urstark ekonomi. Under 1990-talet mer än fördubblades den irländska ekonomins storlek och gav upphov till uttrycket ”den keltiska tigern”. Det nya ekonomiska välståndet märks tydligt när man tittar sig omkring – nya hus byggs överallt och bilar äldre än 1990 är sällsynta företeelser. Från att ha varit ett utvandrarland så har Irland blivit ett invandrarland, arbetsmarknaden är god, skattetrycket relativt lågt och företagsklimatet gynnsamt. Naturligtvis har medaljen även en baksida i form av ökande inkomstklyftor, dyr och inte tillräckligt utbyggd barnomsorg, mycket dyra bostäder och en infrastruktur som inte har kunnat hänga med den explosionsartade utvecklingen, och som nu anses vara ett av de största hindren för nyetablering av utländska företag.

Detta var en kort (eller lång beroende på hur man ser det) överblick av Irlands historia. Landet har otroligt mycket att erbjuda av historiska lämningar och kultur.

Det lilla landet med ca 4 miljoner invånare har haft inte mindre än fyra nobelpristagare i litteratur – W B Yeats 1923, G B Shaw 1925, Samuel Beckett 1969 och senast Seamus Heaney 1995. (Seamus Heaney är inte bara nobelpristagare utan även en trogen gäst på Luciafirandet i Dublin, vilket senast anordnades av SWEA i samarbete med ambassaden.) Även många av den engelska litteraturhistoriens storheter i övrigt är i själva verket irländare – Jonathan Swift, James Joyce, Oscar Wilde för att nämna några. Den irländska folkmusiken kan höras ”live” på var och varannan pub runt om i landet – ibland åtföljd av spontan irländsk dans. Den irländska dansen har ju annars gjort – och gör – sitt segertåg över världen genom den USA-födde irländaren Michael Flatley och föreställningarna Lord of the Dance.

Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Runt Irland (SWEA Irland); Foto: Privat

När vi sedan kommer till den irländska naturen, så är den minst sagt omväxlande. Långa sandstränder, höga dramatiska klippor, böljande kullar med betande får, ljungheder, vidsträckta mossar och berglandskap. I februari börjar vårblommorna komma och vissa träd blommar på bar kvist. Den för landskapet så typiska busken ”goarse” med sina gula blommor och karaktäristiska cocosdoft kantar många vägar och lyser ikapp med den mellan regnskurarna framtittande vårsolen. Murgrönan klättrar uppför både träd och telefonstolpar, och i slutet av februari och början av mars kommer de nya små lammen ut på bete. Om man ska se någon fördel med de smala och krokiga vägarna, så är det väl att det är omöjligt att köra särskilt fort (fast det har inte irländarna förstått) så man hinner se så mycket av den fantastiska naturen även per bil.

Växter i Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Växter i Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Växter i Irland (SWEA Irland); Foto: Privat
Växter i Irland (SWEA Irland); Foto: Privat

Från natur till miljonstaden Dublin – en ung stad med puls i ordets rätta bemärkelse. Nöjeslivet är sjudande på pubar, caféer och klubbar. Shoppinggatorna och det oändliga antalet affärer liksom marknaderna verkar aldrig lida brist på kunder. Trafiksituationen är kaotisk – har jämförts med Calcuttas (!) under rusningstid, och det bästa sättet att ta sig fram är till fots. Kulturevenemang och festivaler avlöser varandra, och den positive och sympatiske irländaren verkar alltid hitta en anledning till att festa och fira något. Bröllop såväl som begravningar är storslagna tillställningar som tär hårt på ekonomin.


Så här hade vi det i SWEA Irland under 2005

Anette, Sara, och bebbisar på styrelsemotet (SWEA Irland); Foto: Privat
Liksom Dublin är SWEA Irland en ung avdelning sjudande av liv. Av de ca 70 medlemmarna har 55 uppgivit sin ålder, och bland dessa är medelåldern ca 41 år och endast 16 över 45 år. Under mitt första år som ordförande har vi alltid haft minst en ammande mamma på våra styrelsemöten — för tillfället har vi två!

2005 skänkte SWEA Irland 2 000 € till svenska skolan i Dublin. Skolans lärare Regina Harkin skrev så här i irländska SWEA-posten om donationen: ”Min kollega, Maria Pettersson, och jag tycker att svenska skolan har fått sig ett rejält lyft med denna investering. Vi har slängt ut gamla trasiga spel och omoderna böcker och anser nu att vi har material som kommer att hänga med en bra bit in i 2000-talet. Alla i svenska skolan, elever, föräldrar och lärare, är väldigt tacksamma för SWEA:s generösa bidrag!”


Fikamorgon

Under år 2005 färdigställde SWEA Irland sin nya produkt – en haklapp. Så här fina är några av barnen på fikamorgonen som går av stapeln varje onsdag.

SWEA Irlands haklapp under fikat (SWEA Irland); Foto: Privat
SWEA Irlands haklapp under fikat (SWEA Irland); Foto: Privat


Pubkväll

Pubkväll har vi haft en i månaden under 2005 med varierande antal deltagare.

Pubkväll (SWEA Irland); Foto: Privat

Biskopsbesök

Besök av Linkopings Biskop Martin (SWEA Irland); Foto: PrivatLinköpings biskop Martin Lind med några glada Sweor efter föreläsningen om den Heliga Birgitta. Biskopens ”arvode” blev en donation på 100 € till Birgittafonden, som instiftades efter Birgittajubiléet 2003, och som arbetar i den Heliga Birgittas anda.

Massagekväll

Förväntansfulla Sweor som lyssnat på föreläsning om stress och avslappning och nu väntar på att få en kort provmassage av vår irlandsswea Lena Lindberg.

Massagekväll hos Ninni (SWEA Irland); Foto: Privat


Baalacks hästgård

Familjeutflykt med medhavd picnic i strålande majväder till irlandsswean Maria Baalacks hästgård i county Wicklow.

Hagen på Baalacks Hästgård (SWEA Irland); Foto: Privat

Fika på Baalacks hästgård (SWEA Irland); Foto: Privat
Fika på Baalacks hästgård (SWEA Irland); Foto: Privat
Fika på Baalacks hästgård (SWEA Irland); Foto: Privat

Barn ridar på Baalacks Hästgård (SWEA Irland); Foto: Privat
Barn ridar på Baalacks Hästgård (SWEA Irland); Foto: Privat


Midsommarfirande

Ambassadör Nils Daag hjälper till att resa den av irlandssweorna förfärdigade midsommarstången vid firandet tillsammans med svenska handelskammaren i residensets trädgård. SWEA Irlands egen midsommarstångsexpert Sara Östborn O´Mahony rättar till den sista blomman – allt för perfektionens skull.

Midsommarstången (SWEA Irland); Foto: Privat

Midsommarstången påklädning (SWEA Irland); Foto: Privat
Midsommarfika (SWEA Irland); Foto: Privat


Föreläsning

Författaren Jan Sigurd höll en föreläsning för intresserade Sweor om sitt författarskap.

 Föreläsning av författaren Jan Sigurd (SWEA Irland); Foto: Privat
 Föreläsning av författaren Jan Sigurd (SWEA Irland); Foto: Privat


Kräftskiva

Traditionsenlig kräftskiva gick av stapeln i september – denna gång med svenska kräftor från Vättern och sedvanliga drycker.

Luciafirande

Några SWEA-barn fick möjligheten att sprida kunskap om svenskt Luciafirande i irländsk TV under december och januari. Här ges de första instruktionerna av assisterande producenten om vad som väntas.

Träning inför Luciafirande (SWEA Irland); Foto: Privat


Luciatåget (SWEA Irland); Foto: Privat

Julbasar

Den årliga julbasaren går alltid av stapeln första söndagen i advent. Under de tre timmarna är kommersen febril och köerna är långa av förväntansfulla svenskar och irländare innan dörrarna slås upp. Det bjuds även på Luciatåg förstås och här försöker SWEAs egen Luciageneral Linda Sahlin McConnell fixa ett ljus som slutat fungera.

Julbasars godisbord (SWEA Irland); Foto: Privat
Luciatåget (SWEA Irland); Foto: Privat


Julkonsert

Avslutningen på 2005 års irländska SWEA-program – en vacker julkonsert med Frösö Vokal med efterföljande Luciatåg inför en fullsatt St Ann´s Church. Ambassaden var samarrangör och sponsor. Ambassadören i samspråk med körledare Lena Moén och några inbjudna gäster efter konserten. Tidigare på dagen hade både Lena och undertecknad blivit intervjuade i Sveriges Radios utlandssändning och en inspelning av kören från radio Jämtland ljudit ut över världen.

Ambassadör Nils Daag (SWEA Irland); Foto: Privat

Ambassadör Nils Daag

Julkonsert Frösö Vokal (SWEA Irland); Foto: Privat

Julkonsert Frösö Vokal

Luciakören i Templebar (SWEA Irland); Foto: Privat

Luciakören i Templebar


Tackfest

Varje år i januari har vi en fest för alla som hjälpt till på julbasaren året innan.

Hantverk inför julmarknade (SWEA Irland); Foto: Privatn

Hantverk inför julmarknaden

Tackfesten (SWEA Irland); Foto: Privat

Tackfesten


Årsmöte

Är man en liten hund, som heter Alice, och inte kan få någon hundvakt, då får man följa med matte årsmötesordförande till årsmötet – att sitta i mattes knä är då mycket trevligare än att ligga i korgen på golvet och yla över 2006 års budget.

Vid årsmötet 2006 delade SWEA Irland ut sitt första stipendium. Irländaren Keith Hearne, som läst svenska i Dublin, fick 1 500 € för att åka till Sverige och delta i en intensivkurs i svenska under våren 2006.

Årsmöte med hund i knäet (SWEA Irland); Foto: Privat

Keith Hearne, stipendiat (SWEA Irland); Foto: Privat
Keith Hearne, stipendiat (SWEA Irland); Foto: Privat
Keith Hearne, stipendiat (SWEA Irland); Foto: Privat

2007 firar SWEA Irland 15-årsjubileum och då hoppas vi kunna hitta på något alldeles speciellt.

Irländsk natur (SWEA Irland); Foto: Privat
Irländsk natur (SWEA Irland); Foto: Privat
Irländsk natur (SWEA Irland); Foto: Privat
Irländsk natur (SWEA Irland); Foto: Privat


Bilder som saknas
images/Banners/Month/Irland/13.jpg